onsdag 1 februari 2017

Vart är alla?

Från ensamheten ute i nationalparken till ensamheten även på frukosten på campen. Det var bara vi. Till ensamheten här!  Vart är alla? 



Kriminaliteten har ökat och risken för terrordåd finns efter den i en moské för några år sen. Turismen har gått ner men.. 
Det är väldigt väldigt tomt. Julius Nyerere Airport i Dar es Salaam var ganska tom och planet typ heltomt. 


Taxin vi beställt från flygplatsen lyste också med sin frånvaro men det berodde kanske mer på att vi landade 20 minuter för tidigt. 

Hotellet är också rätt tomt. Ingen trängsel vid frukosten direkt. 


Desto mer konstigt då att vi inte kunde få vårt bokade rum första natten utan fick bo i annexet. Som visserligen är Freddie Mercurys födelsehus och lite kul bara för därför. Inget nerköp heller egentligen. Men en fruktansvärt dryg gubbe och ett väldigt otrevligt bemötande. Dålig planering, nonchalans eller makt? Eller fattade vi inte att vi skulle ha mutat  honom? Hade vi kanske fattat om vi vetat att det inte är så mycket folk här. 



Solstolarna är tomma och stranden är tom. Klart att det finns folk, några enstaka. Det är till och med så att vi vita hälsar på varandra när vi möts. Som i skogen! 



Ikväll har vi ätit middag på Africa House. Det är dit man ska gå för att titta på solnedgången. Visserligen var det ingen sol men heller inget folk. Tidigare år har man behövt boka bord men inte nu. Hamnade där lite av nöd när den indiska restaurangen vi tänkt käka på var stängd. Kundbrist kanske? 


Iallafall var det helt uppenbart att vår kypare inte haft så många gäster att öva på. Beställde typiska rätter från Zanzibar. Hade lite svårt att välja så vi tog fyra och frågade honom om portionsstorlek och så. Han rekommenderade oss att bara ta  varsin rätt. Ok! Men så kom han på att vi nog kunde dela på en av dom. Så det gjorde vi. Beställde en grönsakstsllrik med kokta/stekta grönsaker, med Zanzibar style på kryddningen. Beställde också en fisk med bananer också Zanzibarkryddade och en fisk i currysås. 


Först kommer ketchupen. Hur man nu kan komma på tanken att det behövs till grönsaker och fisk. Eller grejen är kanske att komma på att det inte behövs. 


Sen kom grönsakerna som blev en soppa med lokala snacks och friterade potatismoskulor. Serverade med två skedar. En konst kan vi konstatera att äta soppa från en tallrik som står mitt på bordet. Spillde ändå bara lite. Och det var väldigt gott! Det konstaterade servitören också när han hämtade ut den tomma tallriken. Han tittade och så sa han "det var gott ser jag". Dessutom var vi väldigt hungriga men det sa vi inte. 



Å, två fisk, sa servitören vid beställningen och serverade en fisk och en kyckling. Visserligen i currysås! Bestämde oss för att vara lagom. Gilla läget och äta, dels för att det var gott och dels för vi inte kunde med annat. Men när han kom för att fråga hur det smakade skulle vi ändå säga "gott, men det var inte det vi beställde". Vet inte om han ens fattade men nåt sorry kom det väl. 


Beställde svart kaffe och fick brunt men det är ju så det är och inte mycket att görs åt. Insåg att vi hade behövt våra fyra rätter så det fick bli efterrätt. Kunde välja på glass, glass med frukt och fruktsallad. Vi beställde fruktsallad. Efter tre steg kom vår tafatte servitör tillbaka och frågade om det var utan glass. Fanns ju inte ens att väljs på men den här gången blev det rätt. 


Behövde inte be om notan utan den kom, först med frågan om vi skulle betala ihop. Det skulle vi ju, men notan var delad ändå. Inte på två personer utan allt fanns inte i systemet så kassakvittot hade kompletterats med ett handskrivet. Att räkna ihop det fick vi göra själva. Hade det varit fler gäster kunde det ha blivit riktigt roligt. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar